Testmetod för försegling och vidhäftningsstyrka av handhållna papperspåsar

1

Handhållna papperspåsar är i allmänhet gjorda av högkvalitativt och högkvalitativt papper, kraftpapper, bestruken vit kartong, kopparpapper, vit kartong, etc. De är enkla, bekväma och har god tryckbarhet med utsökta mönster. De används i stor utsträckning vid förpackning av varor som kläder, mat, skor, presenter, tobak och alkohol och läkemedel. Under användningen av tygpåsar uppstår ofta problem med sprickbildning i botten eller sidoförseglingarna på påsen, vilket allvarligt påverkar livslängden för papperspåsen och vikten och mängden av föremålen den kan innehålla. Fenomenet med sprickbildning vid förseglingen av handhållna papperspåsar är främst relaterat till förseglingens vidhäftningsstyrka. Det är särskilt viktigt att bestämma vidhäftningsstyrkan för förseglingen av handhållna papperspåsar genom testteknik.

2

Den förseglande vidhäftningsstyrkan för handhållna papperspåsar är specifikt specificerad i QB/T 4379-2012, vilket kräver en förseglande vidhäftningsstyrka på minst 2,50 KN/m. Förseglingslimstyrkan ska bestämmas med konstanthastighetsdragmetoden i GB/T 12914. Ta två provpåsar och testa 5 prover från varje påsens nedre ände och sida. Vid provtagning är det lämpligt att placera bindningsområdet i mitten av provet. När tätningen är kontinuerlig och materialet går sönder, uttrycks tätningshållfastheten som materialets draghållfasthet vid brotttillfället. Beräkna det aritmetiska medelvärdet av 5 prover vid den nedre delen och 5 prover vid sidan, och ta det lägsta av de två som testresultat.

Experimentell princip

Vidhäftningshållfasthet är den kraft som krävs för att bryta en tätning av en viss bredd. Detta instrument antar en vertikal struktur, och klämfixturen för provet fixeras med en nedre klämma. Den övre klämman är rörlig och ansluten till en kraftvärdessensor. Under experimentet kläms de två fria ändarna av provet i de övre och nedre klämmorna, och provet skalas av eller sträcks med en viss hastighet. Kraftsensorn registrerar kraftvärdet i realtid för att erhålla provets vidhäftningsstyrka.

Experimentell process

1. Provtagning
Ta två provpåsar och testa 5 prover från varje påsens nedre ände och sida. Provtagningsbredden bör vara 15 ± 0,1 mm och längden bör vara minst 250 mm. Vid provtagning är det lämpligt att placera limmet i mitten av provet.
2. Ställ in parametrar
(1) Ställ in testhastigheten till 20 ± 5 mm/min; (2) Ställ in provets bredd till 15 mm; (3) Avståndet mellan klämmorna är inställt på 180 mm.
3. Placera provet
Ta ett av proverna och klämma fast båda ändarna av provet mellan de övre och nedre klämmorna. Varje klämma ska klämma fast hela provets bredd längs en rak linje utan att skada eller glida.
4. Testning
Tryck på "återställ"-knappen för att återställa innan du testar. Tryck på "Test"-knappen för att starta testet. Instrumentet visar kraftvärdet i realtid. Efter att testet är klart återställs den övre klämman och skärmen visar testresultaten för vidhäftningsstyrkan. Upprepa steg 3 och 4 tills alla 5 proverna har testats. Tryck på knappen "Statistik" för att visa de statistiska resultaten, som inkluderar medelvärde, maximum, minimum, standardavvikelse och variationskoefficient för vidhäftningsstyrkan.
5. Experimentella resultat
Beräkna det aritmetiska medelvärdet av 5 prover vid den nedre delen och 5 prover vid sidan, och ta det lägsta av de två som testresultat.

Slutsats: Vidhäftningsstyrkan hos förseglingen av en handhållen papperspåse är en viktig faktor som avgör om den är benägen att spricka under användning. Till viss del bestämmer det vikten, kvantiteten och livslängden på produkten som den handhållna papperspåsen tål, så det måste tas på allvar.


Posttid: 2024-jul-31

Begär en provrapport

Lämna din ansökan för att få en rapport.